Mamma till underbara fem små liv ❤️❤️❤️❤️❤️

Så här står det på familjeliv.se just nu.....

Vecka 39

Kroppen: Bestäm dig för att du är klar att föda ditt barn! Nu är du klar med förberedelser och du är redo. Känslomässigt känner man ofta blandade känslor, man är otålig samtidigt som man kan känna rampfeber.
Livmodertappen har i regel börjat mogna och mjukats upp för att underlätta förlossningsarbetet, i vissa fall försvinner den helt. Slemproppen kan lossna, men det är ingen garanti att förlossningen är på gång. Om den lossnar i tidigt skede kan den till och med återbildas. Slemproppen bildas i vecka fyra för att skydda ingången till livmoderhalsen. Den kan vara alltifrån genomskinlig i en geléaktig konsistens till brun-, röd- eller grönfärgad. Den kan även komma ut i små omgångar och vissa märker inte ens av den.

Barnet: Det duniga hår som hittills täckt barnets hud försvinner och hudens rynkor är utslätade. Barnets avföring "mekonium" som samlats i tarmarna består av en blandning av lanugohår, gallpigment, utsöndringar från matsmältningssystemet och celler från tarmväggen. Barnet förbereder sig att födas genom att samla på sig extra mycket energi för att klara sig under förlossningen och de första levnadsdygnen innan mjölkproduktionen kommit igång.

Har i alla fall försökt få till några bilder på mig och magen nu. Tog en bra stund innan jag överhuvudtaget lyckades att få det att synas vad bilden föreställer :-/ ILLA, ILLA!!
Jag som vart expert på att ta ego foton på mig själv förr.
Inte helt nöjd med kvaliten på dessa men nöjer mig för denna gången.

Kanske är dags att be en fotograf ta lite bilder :-)
















Några av gravid-ego korten hann jag bara lägga upp innan batteriet på kameran lade av :-(
Reasten kommer när jag laddat batteriet. Eller kanske kan ta minnes kortet och fortsätta på det stationära. Måste kolla.......































Så nu fick jag äntligen med resten av korten med........

Nu så ska jag räknat rätt.......
Har nu gått 28 fulla veckor + 0 dagar, alltså på väg in i vecka 29 :-)
Hahahahhahaha

Har absolut inte samma koll som men första bebben :-)
Nu är de mer som Sid brukar säga - bara jag vet ungefär ankomst dag så är det lugnt :-) hihihiihihi

Nu blir det sova - ny dag imorgon!

NATTI NATT!!!!

Har just gått in i vecka 28 :-) Tiden går fort, nu är det ca 12 veckor kvar. Så går allt bra så är vi snart sex familjemedlemar. 11 september är Bf, kul datum att få på. Men vi får se när den lilla kommer att vilja titta ut till oss.
Vi satt och prata lite huruvida vi eventuellt skulle åka iväg en sväng till värme, sol och bad. Det är så mycket mer man måste tänka på om man ska flyga nu. De flesta flygbolag kan man flyga med utan "problen fram till just vecka 28 och efter det vill dem ha ett läkar intyg på att man är "frisk" nog att flyga. Med ett sådant kunde man flyga fram till vecka 36 med dem flest. Men just det där som kan hända att man blir tvungen att föda tidigare, under resans gång, när man befinner sig i ett annat land det kan komma att kosta skjortan. Måste tydligen ha speciell/extra försäkring som täcker eventuella sjukhus kostnader för förlossningen, eftervården och hemresan för den lilla om det skulle bli aktuellt.
Sen så måste jag förnya mitt pass innan också, åhhh det snabbt om vi bestämmer oss för att dra iväg. Det gick ut 2008 :-/ En massa att göra, tänka på, ta reda på och ta ställning till om det är värt för att komma iväg en vecka kanske två om vi har super tur. Svår,t jag vet inte riktigt hur jag känner för det. Jag vill ju så gärna koppla av och njuta av sol & bad med hela familjen. Och här hemma i Sverige har vi ju ingen tur med vädret inte!!!
Det blir att verkligen prata om det mer innan vi bestämmer oss.
Känns inte helt ok att flyga som gravid. Visst är det säker massor som gjort det och kommer att göra det men jag vet inte om jag vill ta "risken". Det är ju som sagt inte bara själva flygresan i sig som kan påverka.
Det var nog mest det jag tänkte på innan jag läste lite mer om allt med bestämmelser och försäkringar.
Tänkte att bara vi inte flyger över kontinenter så är det inga problem orkesmässigt. För det klarar jag nog av, en tur uppe i luften på ca 4 timmar skulle jag orka utan problen tänkte jag. Men tvekar lite då det är allt det andra som man ska tänka på med. Det finns inga garatier att denna bebis tänker stanna hela tiden ut eller att det går lika "smidigt" som med dem andra barnens ankomster.

Ett läkar intyg är nog inte svårt att få, det tror jag inte i alla fall. Senast jag var hos barnmorskan på Mvc-den vanliga rutin kontrollen så var alla värden bra, magen mätte vi, lyssnade på lilla bebisens hjärtljud. Så inga konstigheter direkt med hälsnan på så sätt. Blev rådd att inte bära/lyfta dock! Fanns ytterst, ytters lite spår av blod i urinprovet. Men som hon trodde inte hade någon större betydelse. Hon skulle skicka vidare det och höra av sig i fall att det var något. Har inte hört något från henne så det var nog inget alvarligare än att jag ska ta det lite lugnare och undvika just att lyfta/bära. Kunde även bero på något känsligare slemhinnor i underlivet.

Under tiden jag suttit här och skrivit har vi redan nu hunnit prata lite mer om huruvida vi ska och när vi ska åka.
Vi kommer nog att avvakta tills efter att bebisen fötts och vi kommit in in att vara fyrbarns familj :-)

Kommer att hitta på annat kul istället! :-)

Lite små segt nu också......

Alla tre barnen sover nu :-) JAPPPP!!!!! TRE :-)

Vi har nu blivit en flicka till i familjen :-) Lilla Donna föddes i onsdags 1 Juli.
Kl. 03.15 kände jag första värken, tänkte inte så mycket på det somnade om men inte länge till tills nästa kom, en kvart senare bara och då hade Sidney vaknat också. Han skulle iväg till jobbet. Han for iväg till jobbet och jag kämpade på med värkar ett tag själv. När Sid kom tillbaka vid 06.00 ungefär var värkarna igång på allvar med bara några få minuters mellanrum.  Tog då tiden på dem en stund innan jag ringde in till förlossningen och förberedde dem på att vi kommer in snart. 05.54 varade i 1 min 30 sek, 05.59 varade i 1 min 30sek, även de följande 06.02, 06.04, 06.08 och 06.14.

Innan vi begav oss vaknade pojkarna och deda kom för att vara med dem. Ringde även och väckte Ema som skulle byta av Deda innan 09.00. (han hade tid med farmor hos doktorn).
Damian var så hjälpsam, han hjälpte mig att bära Tens apparaten åt mig och sprang efter mig när jag inte kunde stå still på grund av smärtan. Det hjälper faktiskt att "gå av" mycket av värkarna. Tensen satte jag på när jag insåg att det inte bara var falskt alarm denna gången :-)
Massa pussar och kramar fick jag av grabbarna innan vi for iväg runt 07.00.
Vi gjorde ett stop på konditoriet innan vi åkte till förlossningen. Sid gick och köpte våra traditionella mackor som vi ätit efter båda grabbarna fötts också :-) Satt och kämpade på med värkar som avlöste varandra i princip.......
Kom in på förlossningen, Sid gick och parkera om bilen och under tiden undersökte barnmorskan mig. 5 cm öppen- 5 kvar med andra ord.......

Trodde det skulle ta en evighet och ta sig igenom de andra 5 cm så lustgasen åkte på och ett par värkar senare orkade jag inte mer så bad om mer smärtlindring. Men istället så tog barnmorskan hål på fosterhinnan så vattnet gick och jag bytte ställning från gyn till att stå på knäna som jag gjort de andra 2 ggr också. Och på endast en Kryst värk som kom direkt när vattnet gick kom lilla Donna till världen :-) VILKEN OBESKRIVLIG KÄNSLA!!!!!!!!!!
Man glömmer all smärta med en gång. Kl.08.17 föddes hon, 3040g och 48 cm lång.

Hann mysa lite med henne och hon fick ligga vid bröstet när de insåg att moderkakan och resten inte kom ut av sig självt som det ska. Barnmorskorna försökte hjälpa till genom att klämma på magen och dra i navelstängen men då gick navelsträngen av också så de inte kunde få något grepp längre. De förberedde mig för operation.

Och så blev det in på operation, en massa människor som skulle göra sitt, narkosläkare, narkos sköterska läkare, barnmorskorna från förlossningen följde med också för de var nog de som skulle fixa mig :-) Fick lite förklarat av narkosläkaren (kvinnlig) hur det funkar med narkosen och så vidare.
Jag låg och frös något otrolig mycket så dem fick lägga värme filt på mig. Hela jag skakade av kyla och förmodligen en del rädsla över att inte vakna upp efter narkosen. Vilket min mamma inte gjorde en gång då hon opererades. Då fick de liv i henne i sista SEKUND. Hjärtat slutade och slå, andningen lade av helt. Efter ett antal återupplivningsförsök så var det nästa beredda att ge upp men de lyckades på det sista försöket. Så det hade jag i bakhuvudet lite men jag koncentrerade mig på att jag skulle få hålla min lilla dotter snart i min famn igen och mysa med henne då blev jag lugn :-)

Mer än så kommer jag inte ihåg från operationen.
Utan först vid Uppvaket-avd när jag vaknade till så var barnmorskorna och kollade till mig och då hade jag mig mitt storhetsvansinne som Sid sen kallade det när han fick höra vad jag babblat om under de första min när jag började vakna till. Jag ville veta hur allt hade gått till i detalj och tyckte att det var synd att det inte fanns dokumenterat på något vis alls. För jag kunde ju knappast berätta det då jag varit nedsövd och hade inte en aning om vad de gjort med mig. hahahahhahaha. Lite skum känsla!

Jag frågade om inte dem kunde blogga i min blogg om vad, hur och så, som de hade gjort med mig. Tydligen var det precis så dem kunde tyda vad det var jag sa, så dem hade lite roligt med mig.  Kul att kunna roa andra även i det tillståndet :-) Hade som sagt velat att det fanns filmat eller foton som jag kunde se på. Inte ofta man ser sig själv göra bort sig :-) Utan att knappt vara vid medvetande.

Det gick bra i alla fall och jag fick komma tillbaka till förlossnings salen där lilla Donna fick stanna kvar med Sid under tiden jag var borta. Var nog bort i nästan 3 timmar om jag inte minns tiden helt fel. Tog ett tag att vakna till helt o hållet. Själva ingreppet tog nog inte mer än 15-20 min.

Frukost med svenska flaggan till både mig och Sid kom, åt duschade och ville hem. Men icke det får man ju inte måste minst stanna i 12 timmar efteråt. Så upp till BB-avdelningen blev jag upp rullad i sängen. Sådan lyx! : -) 
Men innan vi hann iväg dit så kom Deda och hälsa på oss och fick hälsa på lilla tjejen som han obeskrivligt längtat efter. I vanliga fall får man inte komma in på förlossnings avdelningen på besök men han lyckades ta sig runt och kom in bakvägen typ. Och redan inne så kunde inte undersköterskan som var med oss neka honom att komma in. Så hon "smugglade" in honom till rummet.

Uppe på BB-avdelningen fick jag dela rum med ett annat par som fått en flicka under natten vid 02.00. Så antagligen var de lite utvilade. Noll respekt att jag kom och var nyförlöst typ. Dem hade inte stängt av mobil signalerna och kunde inte prata med en låg ton. Så jag fick knappt någon vila. Utan fick höra hennes historia ett 20 tal gånger. Samma sak om och om igen......
Runt 15.15 orkade jag inte med dem mer så jag gick ut och väntade på att maten skulle serveras vid 15.30.
Åt lite och kollade läget med Sid om dem var på väg.
Han åkte hem till grabbarna och Ema plus att han åkte förbi och plockade upp barnstolen på Baby proffsen.
Han åkte en stund efter att vi kom till BB.

Dem kom till slut i alla fall allihop Damian, Colin o Ema följde med Sid till oss :-)
Så kul att se grabbarna med lilla Donna! Världens bästa bröder. Inte det mista avundsjuka/svartsjuka överhuvudtaget. SUPER STOLTA över sin lilla syster!

Det var inte säkert om jag skulle få åka hem på kvällen för att det bara är en barnläkare på kvällar som finns närvarande och han är först och främst på akuten. Sid var ute och bad snällt han också igen om de kunde fixa så han kom och kika på lillan så vi kunde åka hem vid 20.00. Även jag hade bett om det, det första jag gjorde när barnmorskorna från BB kom och presenterade sig och kollade läget med oss. Super service ytterligare en gång till- dem tjatade och ringde på barnläkaren så han kom och vi fick åka hem. JIIIPPPPIIEIEIE!!! Hatar sjukhus! Och vi mådde ju bra så fanns ingen anledning och plåga sig där under natten.

BORTA BRA MEN HEMMA BÄST!!!!!


Nu sitter jag här några dagar senare (090706) och mår super toppen! En underbar lite dotter som e så snäll, äter, sover äter sover bara och det bästa är att honsover lika bra om natten också. Hon vaknar en gång äter och somnar om igen :-)
Idag sov vi allihop till 09.30 :-)

Satt mig vid dator för ett bra tag sen nu, kan vara 3 timmar sen. Men har inte suttit hela tiden. Grabbarna vaknade och fick lite mat, medan Jag ammade Donna som också vaknade strax efter dem. Nu så sover Donna igen och grabbarna är på väg ut med Katarina. Och pappa Sid Vaknade nu...... Han har sovit hela tiden nästa. Det är ju inte bara mig det tar på att bli förälder utan även pappan blir trött.  Även att det inte e den fysiska påfrestningen.

Ska strax kolla vad vi ska ha till kvällsmat, men innan dess lite foton också.

Lägger upp de i ett eget inlägg.......(under foto kategorin)