Löradag lördag lördag en bra lördag :-)
Började med lite kuddar puffar (havrefras) med grabbarna sedan bar det av till Friskis&Svettis med Damain.
Jag och han har börjat på familjejympa (3-6)år plus vuxen. Under tiden fick Colin vara med Pappa Sid och lilla Donna hemma. Donna sov ett lite längre idag. Men när vi väl kom hen så blev det dags för Colin och Pappa att hitta på något. Så nu är de iväg och jag, Damian och lilla Donna är hemma. Jag tror/vet att detta gör jätte mycket för alla att få lite eget att göra att vi inte är alla hela tiden. Fixade i alla fall termins kort till Damian så nu har vi lördags kul fram till den 20 december i alla fall- Sen får vi se om han tycker om det och vill fortsätta nästa termin också eller om det då blir Colins tur att gå och Damian hitta på annat med Sid eller också att båda går :-)
Hej jopp nu har jag en lite tös som vill umgås:-)
Jag och han har börjat på familjejympa (3-6)år plus vuxen. Under tiden fick Colin vara med Pappa Sid och lilla Donna hemma. Donna sov ett lite längre idag. Men när vi väl kom hen så blev det dags för Colin och Pappa att hitta på något. Så nu är de iväg och jag, Damian och lilla Donna är hemma. Jag tror/vet att detta gör jätte mycket för alla att få lite eget att göra att vi inte är alla hela tiden. Fixade i alla fall termins kort till Damian så nu har vi lördags kul fram till den 20 december i alla fall- Sen får vi se om han tycker om det och vill fortsätta nästa termin också eller om det då blir Colins tur att gå och Damian hitta på annat med Sid eller också att båda går :-)
Hej jopp nu har jag en lite tös som vill umgås:-)
Horoskop
Jungfrun som jag är så stod det så här-
Jungfrun
Du kanske inte visar mycket av hur du känner dig inombords fast du känner dig upprymd av hoppet om att dina drömmar och planer inför framtiden kommer att utvecklas och gå i lås. Det är en exemplarisk dag för att umgås och njuta av dina vänners sällskap.
Läste i Jazz blogg och hon hade med alla tecknen, men min är så klockren så jag var tvungen att kopiera den och lägga upp. Kunde inte stämma mer än så. Undra vart hon hittade just det horoskopet. Brukar ju vara olika beroende på vem som skrivit det.
Jag har alltid varit rädd för att visa mina riktiga känslor rakt av. Redan som liten blev jag påverkad av en viss händelse som gjorde att jag vände mig inåt helt. Det har blivit bättre med tiden och jag har öppnat mig mer och mer. Men spåren satte sig ordentligt. Jag kan ha varit tre, fyra år när händelsen ägde rum.
Tanken att om jag visar kärlek och hur glad jag är över någon eller något så kommer de/det försvinna från mig.
Det har medfört att jag lätt stöter bort mina käraste och inte visar att jag verkligen värnar om dem. Jätte jobbigt för efter att jag gjort/sagt något dumt kommer även ångesten och ånger. Så jag i ett nötskal Kaxig, tyken, okänslig men knäck det och motsattsen kommer fram med mycket mer känslor än någon annan.
Jungfrun
Du kanske inte visar mycket av hur du känner dig inombords fast du känner dig upprymd av hoppet om att dina drömmar och planer inför framtiden kommer att utvecklas och gå i lås. Det är en exemplarisk dag för att umgås och njuta av dina vänners sällskap.
Läste i Jazz blogg och hon hade med alla tecknen, men min är så klockren så jag var tvungen att kopiera den och lägga upp. Kunde inte stämma mer än så. Undra vart hon hittade just det horoskopet. Brukar ju vara olika beroende på vem som skrivit det.
Jag har alltid varit rädd för att visa mina riktiga känslor rakt av. Redan som liten blev jag påverkad av en viss händelse som gjorde att jag vände mig inåt helt. Det har blivit bättre med tiden och jag har öppnat mig mer och mer. Men spåren satte sig ordentligt. Jag kan ha varit tre, fyra år när händelsen ägde rum.
Tanken att om jag visar kärlek och hur glad jag är över någon eller något så kommer de/det försvinna från mig.
Det har medfört att jag lätt stöter bort mina käraste och inte visar att jag verkligen värnar om dem. Jätte jobbigt för efter att jag gjort/sagt något dumt kommer även ångesten och ånger. Så jag i ett nötskal Kaxig, tyken, okänslig men knäck det och motsattsen kommer fram med mycket mer känslor än någon annan.
Fler bebisar/barn?
Jag vill ha fler småttingar/vi vill ha fler småttingar :-) Det är så kul att vi båda vill ha fler barn. Vi är helt överrens om att 3 inte räcker för en stor familj :-) Vi pratar om det ofta men så kom jag till frågan när ska vi ha/försöka bli med barn igen då? Ingen av oss har något svar på det riktigt. Vill vi ha det ungefär lika tätt igen som Damian och Colin eller ska vi testa och vänta lite längre, i så fall hur länge? Hhmmmmm? Jag vet verkligen inte :-/ Får funder lite mer och pratas vid om det. Jag är lite mitt emellan hur vida jag saknar jobbet och hur länge jag vill vara hemma i sträck. Tänkte att jag eventuellt ska in och jobba lite redan i December. För det är så jag kom överrens med min chef. Min heltids tjänsteledighet är bara skriven till och med sista november. Vi skulle höras vid lite längre fram när det närmade sig och stämma av. Det är just den biten jag var inne på i mitt inlägg som försvann för mig igår, om hur viktigt det är att bara få komma ut lite. Jag har känt fler gånger att jag inte är mer än bara mamma. Inte för att det är dåligt men med det kommer lite osäkerhet om vad annat jag kan eller duger till. Det var lika fantastisk att bli mamma alla tre gångerna till ett nytt litet liv. Så det är inte den biten som jag är osäker på. Kanske självklart med tanke på att vi vill ha fler barn. Utan det blir mycket lite en själv man tänker på när man har småttingar. Speciellt den första tiden som mamma ledig upplever de flesta nog det så. Inte det att jag vill ha "egentid" att göra saker för mig själv utan göra saker för mig, tänka på mig och hur jag ska vara med min familj. Hur jag vill att vi ska ha det. Sånt som stärker mig som person så jag blir bättre mamma och fru :-)
Man kan aldrig bli för bra och man kan aldrig sluta utvecklas om man vill det!
Nu ska jag återgå till att vara mamma :-) Mina unerbara barn har vaknat allihop nu :-) Och sen blir det fotboll på tv med Sid :-) Chelsea spelar kl. 17.00 tror jag avsparken är........
Man kan aldrig bli för bra och man kan aldrig sluta utvecklas om man vill det!
Nu ska jag återgå till att vara mamma :-) Mina unerbara barn har vaknat allihop nu :-) Och sen blir det fotboll på tv med Sid :-) Chelsea spelar kl. 17.00 tror jag avsparken är........
Vad mycket det gör att bara komma ut lite.....
I ju med att grabbarna nu har börjat på dagis igen och det är 19.00 som gäller på kvällen då dem ska vara i säng s
Det här var allt som blev kvar av ett jätte lång, smått "avslöjande" inlägg som jag skrev igår.
Endast rubriken och en halv mening, det aär inte mycket. Jag blev avbruten av ett häftigt skrik nerifrån. Det var Damian som vaknade glödhet efter sovit middag.
Jag rusade ner och lät datorn bara va e stund sen när jag komm tillbaka så strulade näte till sig så allt jag skrivit försvann. Ja sparar sällan i mella åt när jag skriver. Får kanske börja med det. Men inlägget som försvann va inte meningen att det skulle läggas ut än. Det var kanske lite för mycket för tidigt :-/ Jag fick ialla fall skriva av mig det och bara det gör att jag kände mig bättre. Det är ju för mi egna skull som jag skriver. Det hjälpte att bara ha fått skriva av mig. Men kommer nog komma att skriva om det förr eller senare igen.
Nu har jag en liten tös som snart skriker efter mat och vi ska åka iväg och hjälpa vår lilla Ema och borra lite så hon kan få iordning på sin lya ätligen efter att ha målat om och grejat :-)
Det här var allt som blev kvar av ett jätte lång, smått "avslöjande" inlägg som jag skrev igår.
Endast rubriken och en halv mening, det aär inte mycket. Jag blev avbruten av ett häftigt skrik nerifrån. Det var Damian som vaknade glödhet efter sovit middag.
Jag rusade ner och lät datorn bara va e stund sen när jag komm tillbaka så strulade näte till sig så allt jag skrivit försvann. Ja sparar sällan i mella åt när jag skriver. Får kanske börja med det. Men inlägget som försvann va inte meningen att det skulle läggas ut än. Det var kanske lite för mycket för tidigt :-/ Jag fick ialla fall skriva av mig det och bara det gör att jag kände mig bättre. Det är ju för mi egna skull som jag skriver. Det hjälpte att bara ha fått skriva av mig. Men kommer nog komma att skriva om det förr eller senare igen.
Nu har jag en liten tös som snart skriker efter mat och vi ska åka iväg och hjälpa vår lilla Ema och borra lite så hon kan få iordning på sin lya ätligen efter att ha målat om och grejat :-)
Lämning på dagis 08.30
Idag var mina killar lite ledsna båda två när jag skulle lämna dem :-( Colin gick det bättre för, han gick med Anna in och skulle bygga koja. Men Damian blev kvar hos mig och började gråta. Inte alls vanligt att det är han som blir ledsen. Får mysa lite extra med honom sen när dem kommer hem. Hann upptecka att en av Colins hörn tänder äntligen är på gång :-) Trodde aldrig de skulle komma. Nu återstår det tre till!
Får lite roligt besök snart så jag ska ta och fixa lite innan och hinna ducsha så återkommer eventuellt senare.
Får lite roligt besök snart så jag ska ta och fixa lite innan och hinna ducsha så återkommer eventuellt senare.
Det var ett tag sen.....
Som sagt det var ett bra tag sen som jag verkligen bloggade om något. Men vad ska jag skriva om, vad vill mina få läsare läsa om. Min vardag kan ju inte vara så jätte rolig att läsa om hela tiden heller. Men det är visserligen mest för mig själv som jag skriver om min vardag och vad som händer. Tiden bara rinner iväg och barnen växer så himla fort. Kommer inte ihåg hur det var när Damian var som Donna är nu, eller hur det var med Colin. Det var inte som nu i alla fall det vet jag, det känner jag.
När vi väntade Damian så bodde vi i hus i Barnarp fortfarande, men vi flyttade till Kålgården på självaste julafton -05. Det var riktikt skönt att slippa huset o komma till helt nytt. Damian föddes i maj-06. Och vi bestämde oss för att vi ville ha fler barn ganska snabbt och tätt mellan de. Sommaren var helt fantastisk. Fick verkligen njuta av sommar hela sommaren! Hade de flesta syskonbarnen hos oss hela sommar lovet. Vi badade och var ute hela tiden. Men får inte glömma att vi då ocskå hade våran vovve kvar då.
Så det blev många promenader runt båda sjöarna. (Munksön o Rocksjön).
Sommaren gick och vi blev med barn igen! :-)
Tyvärr så trivdes vi inte så bra med vårat boende längre. Dels all mass byggnation runt om (Stans Getto) kallade jag det redan då. Och vi hade en på tok för hög boende kostnad för en 4:a. Hade mäklaren förbi för att kika på vad vi kunde göra. Slutade med att vi sålde och flyttade hit i juni -07 där vi bor nu. Och ja Colin var då redan född också:-) Från att haft all tid i världen med Damain och fint väder till delad tid och sämsta sommarn någonsin.
Vi var kanske ute ett par gånger hela sommaren. Till och från dagis var det i stort sett bara annars. Damian gick 4 timmar per dag. Jätte skönt för oss alla. Men Damian uppskattade det nog mest.
Och idag sitter jag här som 3 barns mor :-) Så underbart!
Vardagen ser inte ut som den gjorde varken med Damian eller Colin när de var små. Det är klart tänker man nu- jag har inte ett barn, inte två barn, jag har tre. Två pojkar och en liten flicka nu. Men det är inte bara det som ändrats med tiden som barnen blivit fler. Även jag har gjort det, till det bättre. Men jag vill bli mycket bättre, det finns många plan jag kan förbättras på. Varför jag vill det här- jo för att jag inte vill göra samma misstag som mina föreldrar gjorde. Speciellt så ska inte mina barn någonsin behöva vara rädda för vad som ska hända dag för dag. Jag vill att mina barn ska vara trygga och säkra med mål i livet. Våga ta för sig, våga mer, våga vara, vara självsäkra, ha bra självkänsla, MÅ BRA helt enkelt hela tiden. Att det ända problem de kommer ha är små kärleks bekymmer och tonnårs finnar :-) Allt annat ska de aldrig behöva oroa sig för!
Men det är mycket jag har att jobba med fram över. Och det ser jag framm emot. Trots att det ser mörkt ut ofta för mig och jag inte har en aning om vad jag ska göra, hur jag ska göra det, om jag ens visste var jag ska börja. Men det är det som är hela grejen också. Det är en del av prossecen att bli bättre för att kunna göra det bäst för barnen. Det är barnen som är viktigast! Tillsammans med min underbara Sidney så vet jag att inget är omöjlig! Sidney är mitt hopp i mitt liv! Han är den ända som varit vid min sida hela tiden i ur och skur. Och det har minst sagt varit under "skur". Det har varit hagel och oväder, till och med tornadon har dragit över oss. Han är en klippa Sidney! Utan honom hade jag inte varit där jag är nu och med all säkerhet bara stått o tyckt synd om mig själv presic som min mor alltid gjorde om sig själv när allt inte gick som hon ville. Och det var inte ofta. Felet hon gjorde var att ge upp, hon stälde sig inte upp efter ett fall utan hon skyllde det på någon annan. Kommer ihåg att hon alltid sa (Boze sta sam ti uradila)=Gud vad har jag gjort dig. Sen fann hon sig i att ligga ner. Just det har jag utan att ens tänkt på det också tagit efter. Men det är under arbete. Inte lätt att ändra ett sett att vara på när man haft det så hela tiden. Ingen som tidigare sagt att det är fel. Ingen som ställt några som helst krav på mig.
Kommer att återkomma till detta ämnet fler gånger men nu ska jag ta tag i min vardag och göra lite mer nytta.
Har ju varit duktig både igår och idag med att ta mig en lång promenad (ca 1 timme) med lillan efter lämnat av grabbarna på dagis. De går 5 timman tisdag, onsdag och torsdag varje vecka. Jag har även städat lite och tvättat. Nu så ska jag passa på och gå ner och göra pannkakor om jag har tillräckligt med ägg hemma.
Lillan sover förhoppningsvis en stund till:-)
När vi väntade Damian så bodde vi i hus i Barnarp fortfarande, men vi flyttade till Kålgården på självaste julafton -05. Det var riktikt skönt att slippa huset o komma till helt nytt. Damian föddes i maj-06. Och vi bestämde oss för att vi ville ha fler barn ganska snabbt och tätt mellan de. Sommaren var helt fantastisk. Fick verkligen njuta av sommar hela sommaren! Hade de flesta syskonbarnen hos oss hela sommar lovet. Vi badade och var ute hela tiden. Men får inte glömma att vi då ocskå hade våran vovve kvar då.
Så det blev många promenader runt båda sjöarna. (Munksön o Rocksjön).
Sommaren gick och vi blev med barn igen! :-)
Tyvärr så trivdes vi inte så bra med vårat boende längre. Dels all mass byggnation runt om (Stans Getto) kallade jag det redan då. Och vi hade en på tok för hög boende kostnad för en 4:a. Hade mäklaren förbi för att kika på vad vi kunde göra. Slutade med att vi sålde och flyttade hit i juni -07 där vi bor nu. Och ja Colin var då redan född också:-) Från att haft all tid i världen med Damain och fint väder till delad tid och sämsta sommarn någonsin.
Vi var kanske ute ett par gånger hela sommaren. Till och från dagis var det i stort sett bara annars. Damian gick 4 timmar per dag. Jätte skönt för oss alla. Men Damian uppskattade det nog mest.
Och idag sitter jag här som 3 barns mor :-) Så underbart!
Vardagen ser inte ut som den gjorde varken med Damian eller Colin när de var små. Det är klart tänker man nu- jag har inte ett barn, inte två barn, jag har tre. Två pojkar och en liten flicka nu. Men det är inte bara det som ändrats med tiden som barnen blivit fler. Även jag har gjort det, till det bättre. Men jag vill bli mycket bättre, det finns många plan jag kan förbättras på. Varför jag vill det här- jo för att jag inte vill göra samma misstag som mina föreldrar gjorde. Speciellt så ska inte mina barn någonsin behöva vara rädda för vad som ska hända dag för dag. Jag vill att mina barn ska vara trygga och säkra med mål i livet. Våga ta för sig, våga mer, våga vara, vara självsäkra, ha bra självkänsla, MÅ BRA helt enkelt hela tiden. Att det ända problem de kommer ha är små kärleks bekymmer och tonnårs finnar :-) Allt annat ska de aldrig behöva oroa sig för!
Men det är mycket jag har att jobba med fram över. Och det ser jag framm emot. Trots att det ser mörkt ut ofta för mig och jag inte har en aning om vad jag ska göra, hur jag ska göra det, om jag ens visste var jag ska börja. Men det är det som är hela grejen också. Det är en del av prossecen att bli bättre för att kunna göra det bäst för barnen. Det är barnen som är viktigast! Tillsammans med min underbara Sidney så vet jag att inget är omöjlig! Sidney är mitt hopp i mitt liv! Han är den ända som varit vid min sida hela tiden i ur och skur. Och det har minst sagt varit under "skur". Det har varit hagel och oväder, till och med tornadon har dragit över oss. Han är en klippa Sidney! Utan honom hade jag inte varit där jag är nu och med all säkerhet bara stått o tyckt synd om mig själv presic som min mor alltid gjorde om sig själv när allt inte gick som hon ville. Och det var inte ofta. Felet hon gjorde var att ge upp, hon stälde sig inte upp efter ett fall utan hon skyllde det på någon annan. Kommer ihåg att hon alltid sa (Boze sta sam ti uradila)=Gud vad har jag gjort dig. Sen fann hon sig i att ligga ner. Just det har jag utan att ens tänkt på det också tagit efter. Men det är under arbete. Inte lätt att ändra ett sett att vara på när man haft det så hela tiden. Ingen som tidigare sagt att det är fel. Ingen som ställt några som helst krav på mig.
Kommer att återkomma till detta ämnet fler gånger men nu ska jag ta tag i min vardag och göra lite mer nytta.
Har ju varit duktig både igår och idag med att ta mig en lång promenad (ca 1 timme) med lillan efter lämnat av grabbarna på dagis. De går 5 timman tisdag, onsdag och torsdag varje vecka. Jag har även städat lite och tvättat. Nu så ska jag passa på och gå ner och göra pannkakor om jag har tillräckligt med ägg hemma.
Lillan sover förhoppningsvis en stund till:-)
